månadsarkiv: mars 2016

Häxan Hexagon goes Blåkulla (reblog)

Kommer ni ihåg, barn?=)

Så var inspelningen klar och konverterade till QR-koder.
Skyndade på lite grann då det snart är påsklov och inte så hett värde efter lovet=)

Här hittar du mina anteckningar till uppdragen (där uppgifterna står nedskrivna…)

Lägger upp filmerna här för de som inte har möjlighet att scanna in koderna.

Jag tänker lägga ut qr-koderna i några påskägg som barnen får leta efter och sedan komma in och lösa.

Nr 1

Nr 2

Nr 3

 

Nr 4

Nr 5

 

Matematik+språk=sant!

Under de gångna åren har jag haft fokus på språket i undervisningen i matematik. Vi har läst och hört om språkutvecklande arbetssätt och språk i alla ämnen, som något av det viktigaste för att öka måluppfyllelsen i svensk skola. Vi har sett gedigna arbeten såsom Läsfixarna som stöd för läsförståelsen och flertalet läsförståelsestrategier som stöd för lärandet utvecklas och spridas som aldrig förr, nu när skolfrågor och skolutveckling “got viral”.

Scaffolding – “modella” har kommit i ropet igen efter en period där elevens egna arbete haft stor genomslagskraft där beting satts, stoppsida samt eget arbete varit förrädiskt för det viktiga gemensamma lärandet och de grundläggande tankarna i Vygotskijs fotspår.

Under terminernas gång har vi jobbat oss igenom de fyra räknesätten med språket som grund, där tillvägagångssättet varit:

  • vi samlar ord som vi tycker hör till det aktuella räknesättet
  • vi jobbar med orden/begreppen och tar T-P-S till hjälp (Think-Pair-Share)
  • vi skriver egna meningar till begreppen

Ibland har vi startat med en modelltext där jag skrivit texten och nyckelorden är understrukna, sedan har vi jobbat med dessa ord på samma sätt som ovan. Här har vi blivit hjälpta av läsfixaren Detektiven.

image

Jag ser att detta strukturerade arbete hjälper många av eleverna, speciellt när vi sedan arbetar med exempelvis textuppgifter där barnen då stöter på ett begrepp som då ger dem en direkt hint om vilket räknesätt som de ska använda.

Det får mig, som pedagog att tänka till innan lektionerna, där språkmålen stått lika högt i kurs som mattemålen. Mina planeringar har haft ett annat fokus än tidigare och jag har varit mån om att uttrycka mig på ett sätt som stöder förståelsen för barnen som har svenska som sitt andraspråk.

När en flicka som haft svårt med begreppen och det matematiska språket komma fram efter en lektion om skillnaden mellan multiplikation och division och säga: “Nu förstår jag äntligen, det var när du skrev de där orden så fattade jag”….vilken grej va?! Det jag hade skrivit och pratat om var ungefär så här:

Multiplikation – vi tar delar och gör till en helhet (dock ej att förväxla med bråk)

Division – vi tar en helhet och gör till delar

Styrkan sitter i barnen som tar till sig och bemästrar språket. Och jag, jag bara ler och känner mig välsignad som får vara med när det händer!

Grunden till detta arbetssätt kommer från Pauline Gibbons arbete med och kring genrepedagogik och jag har stort stöd från min fantastiska stöttepelare och ledstjärna Susanne Jönsson som arbetat så här under flera år. Våra samtal om pedagogik och inlärning är ständigt pågående både online och via hangouts. det är en fröjd att kunna få möjlighet att utveckla sin pedagogik med så kunniga människor som jag har runt mig. Besök gärna hennes blogg: Lära för livet 

Här kan du läsa om vår text om klockan 

Här kan du läsa vår modelltext om geometriska former

 

Dessa ord/begrepp fick vi fram när vi startade med addition:

sammanlagt

summa

antal

fler än

mer

öka

addera

tillsammans

addition

term

totalt

till

plus

ihop….

Det ledde till denna modelltext:

Addition

När vi räknar ihop saker blir det fler.

Antalet saker ökar.

Hur många saker har vi tillsammans?

Hur mycket har vi totalt?

Vilken summa får vi om vi adderar två plus åtta?

Summan blir tio.

Lisa har 5 äpplen, hon får 5 till. Hur många äpplen har Lisa sammanlagt?

I addition adderar man termer, svaret kallas summa.

Här kommer två exempel på elevernas egna texter:

additionaddition 2

Vilken himla tur jag har som har världens bästa yrke!

mvh Ninna

Det här vet vi om klockan

Att kunna klockan handlar inte bara om att läsa av tiden. Man ska även kunna räkna ut hur lång tid det har gått, hur länge något står på osv

I läroplanen står det:  ”Eleven kan göra enkla mätningar, jämförelser och uppskattningar av längder, massor, volymer och tider och använder vanliga måttenheter för att uttrycka resultatet.”

Det här är vad ena gruppen i matte kunde tillsammans om klockan, visst är de duktiga!!! När vi jobbar använder vi språket som stöttepelare för att få ett gemensamt språk kring ämnet. Vi märker att det hjälper många barn, inte bara de barn som har svenska som sitt andra språk utan samtliga barn. Språket är vägen till kunskap!

 

Klockan

Minutvisaren är den långa visaren.

Timvisaren är den korta visaren.

Minutvisaren visar hur många minuter det har gått.

Timvisaren visar vad det är för timme.

En timma är lika med 60 minuter.

En minut är 60 sekunder.

Ett dygn är 24 timmar.

I klockan 5-hoppar man mycket. Från 1 till 2 är det 5 minuter.

En fjärdedel ¼ av en timme är en kvart.

Om man delar upp klockan i 2 lika stora delar är det 30 minuter i varje del. 60/2=30

½ timme är 30 minuter.

Enheten för timme är h.

Enheten för minut är min.

Klockan har två delar en till höger och en till vänster.

Mellan klockan 12 och 6 är den över…

Mellan klockan 6 och 12 är den i…

Det är 2 h mellan kl 9.00 och 11.00

Klockan kvart i 10 är det en kvart kvar innan klockan blir 10.  

Klockan 9:45 är det 15 minuter kvar till klockan är 10.00.

När klockan är 10 över 12 då har det gått 10 minuter efter 12. (över)

När klockan är 10 i 12 är det 10 minuter kvar innan den blir 12. (i)

När klockan är 20 över 12 då har det gått 20 minuter efter 12.

När klockan är 20 i 12 är det 20 minuter kvar innan den blir 12.

 

Vi har använt oss av träningshäften från www.skolplus.se när vi tränat, samt apparna: klockgården, moji klockis samt träningsspel på elevspel.se och nomp.se.

Hela fokusområdet startade med en självskattning i trappform där barnen fick placera in sig där de tyckte att de hörde hemma. Efter lovet kommer vi göra en utvärdering och se vad som har hänt.

Här nedan är matrisen som vi utgick ifrån…den fylls i nedifrån och upp. (Obs bara analoga klockan visas)

Klockan- analog

 

 

 

Frosty the snowman…vi skriver engelska texter!

Under februari månad jobbade klassen med tema snögubbar, både i bilden men även i engelskan. Vi utgick från olika media, såsom inlästa böcker, sånger med video etc.

Målet var att kunna skriva en engelsk text.

Här är boken vi lyssnade på samt pratade kring: Snowmen at night.

 

Barnen fick sedan skriva några meningar om deras egen snögubbe, som de målat på bilden.

Snowmen at night

Så här jobbar vi med att skapa engelsk text.

english how to write text

img_1176

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Nästa lektion bekantade vi oss med Frosty the snowman:

I den första filmen bekantar vi oss med historien om Frosty, i den andra lär vi oss sången.

Vi skapar en tavla av ord vi hörde i sången och sagan och hjälps åt att göra modellmeningar. Nedan ser ni några modiga barn som delar med sig av sin alldeles egna text.=)

snowmen